Det var en gång en borgerlighet på 1600-talet som knackade dörr och kastade in en vedbit med ett rim genom en dörr för att symbolisera de tre vise männens gåva till Jesusbarnet… En lång historia kan enkelt göras kort med en mening, men hur begripligt blir det egentligen? Kanske är människan inte ett särskilt begripligt släkte.
Julklappens historia är en komplicerad resa genom århundraden som i första hand har speglat våra traditioner och vår kultur. Förr räckte det med att skicka in ett vedträ genom en dörr, gärna tillsammans med ett rim (som var själva gåvan), och så var namnet ”Julklapp” fött. Idag vill vi ha lite mer personliga attiraljer. Kollar man igenom utbudet hos Sveriges största onlinevaruhus får man en intressant och, förmodligen hyfsat representativ bild, av vad svenskarna anser att en julklapp bör vara: https://fyndiq.se/giftdepartment/julklappar/
Julklappar mer individuella idag
– Man kastade in ett vedträ eller en halmdocka, då var det inte klappen utan rimmet som var det viktigaste. Rimmet kunde säga sanningen om någon, vara ett skämt eller en kärleksförklaring till exempel. Så hela poängen var själva överraskningsmomentet. Att man lägger julklappen under granen är en 1800-talstradition. – fokus.se
Det kan verka långsökt och svårt att acceptera ordets ursprung. Något som vi idag ser som så självklart har en märklig och svårgreppad historia. Den kortfattade analysen är inte alltid den mest tillfredsställande, om man inte helt enkelt accepterar att ord och betydelser förändras med tiden och formas utefter historiens gång.
För 1600-talsmänniskan hade det varit obegripligt att betrakta fenomenet att åka mitt i högsommarvärmen och köpa julpynt, och även för den tidiga 1900-talsmänniskan hade det varit mycket svårt att förstå varför fritids firar jul mitt i juli. Julen hade nämligen kommit att bli en salig blandning av fornnordiska midvinterblot och germanskt julfirande. Hur obegripligt historian än må vara, kan man konstatera att det hade varit lika märkligt för dåtidens människor att betrakta vårt julfirande.