Språkpolis

I eller på datorn?

2010-04-28T08:36:00.000+02:00

Läsarfråga:

Sparar man en fil "på" datorn eller "i" datorn?

Jag och en korrläsare kommer inom kort att drabba samman med knytnävar och vassa tillhyggen om vi inte får svar på frågan!
/S

Språkpolissvar:
Man sparar ju oftast en fil i sin dator – på sin hårddisk, så egentligen behöver man kanske inte ange var den sparas? Man sparar den ju liksom inte i kylskåpet eller i verktygslådan.

Om ni envisas, kan jag meddela att ”på” är vanligare, men för den skull tycker jag inte att ”i” är fel.

/Lotten Bergman

Korrekturtecken

2009-07-10T09:28:00.004+02:00

(Denna text publicerades i en förkortad version i Språktidningen för ett år sedan. Att den nu hamnar på Språkpolis beror mest på att vi försöker ha semester, men fick dåligt samvete för den sorgerligt eftersatta bloggstackaren.)

Jag är precis som en bantare som hötter med pekfingret och mässar om GI. Jag är precis som en kattälskare som med fradga i mungiporna försöker omvända en allergiker. Jag är precis som en frisksportare som med yviga gester försöker få en soffpotatis att förstå meningen med livet.

Fast min övertygelse handlar om nyttan med korrekturtecken. De tydliggör textkorrigering, de gör missförstånden mellan skribent och redaktör färre och sparar en massa tid. Dessutom är de roliga! Zeloten Lotten ska härmed få de inte ännu frälsta att börja krydda korrektur med konstiga krumelurer. (Själv hittar jag korrfel lättast när jag läser på papper, så vi lägger elektroniska korrektur åt sidan och berättar om dem en annan dag.)

Ett vanligt missförstånd är att alla korrekturtecken betyder något. Så är det inte. Tänk dig att den oredigerade texten är en fotbollsplan med lömska gropar vid hörnflaggan, lerklegg vid straffpunkten och uppstickande tuvor som kan stjälpa stora lass där borta på vänsterkanten. Groparna, tuvorna och geggamojan måste tas bort för att inte störa den stundande matchen. Därför placerar du på planen flaggor och pinnar som markerar var något behöver fixas. Så funkar korrekturtecken!

Markörerna inne i texten kan se ut lite hur som helst, nästan som Sherlock Holmes’ dansande figurer:

Vad de betyder? Inget, bara ”hallå!” ungefär.

Du kan hitta på egna pinnar och flaggor om de gamla tar slut i en riktigt bedrövlig text. Markörerna betyder alltså bara ”här ska något åtgärdas”. Det viktiga är att du ute i marginalen (alltså utanför fotbollsplanens sidlinje) gör motsvarande tecken och där berättar vad det är som ska göras.

Det svåraste med korrekturtecken är att få till den rätta knorren i D:et som betyder deleatur (”ta bort”, eller på nysvenska ”deleta”). Ärrade redaktörer med miljontals deleaturer i ryggmärgen har sådan schvung i tecknet att det ser ut som ett konstverk. Så här gör jag:

Deleatur!

Och så här kan en korrigerad mening se ut:

Det finns några tecken som har en specifik betydelse. Men de är få och lätta, vackra och tydliga samt underbara! Se bara:

Tecknen betyder från vänster: putta isär, tryck ihop, flytta dit, flytta till vänster, byt plats, inte nytt stycke, oj jag korrade fel.

Ta nu fram en dålig text, den allra finaste rödpennan och leta fram SIS 36201 där alla korrekturtecknen står hur prydliga som allra helst. Och njut!

/Lotten Bergman

Fotnot 1: Zelot (selot) betyder ”fanatisk trosivrare”.
Fotnot 2: SIS:s korrtecken finns även i TNC:s skrivregler.

Uppgift:
Hitta ett stavfel i denna text!

Snedstreckens varande eller inte

2009-05-09T09:13:00.002+02:00

Det kom en fråga. (Det kommer faktiskt många frågor, men vi är bara lite vårsega. Nu ska vi ta oss i kragen.)

Hej!

Har nästan blivit osams med maken till min kollega. Har för mig att jag lärt mig att ordet eller även kan ha betydelsen och. Minns även att det var helt självklart att man aldrig behövde skriva och/eller i sina texter, utan bara eller.

Hur jag än funderar, kommer jag inte på något bra exempel så att han blir tyst.
Han bara krånglar med ”... om du frågar om jag vill ha ett äpple eller ett päron, höhö, menar du att jag får båda ...”

Hjälp!

/K. i Örnsköldsvik

Vad lattjo, att bli osams med maken till en kollega över ord! (”Maken till kollega” låter bara det väldigt roligt.) Maken till kollegan har rätt: eller kan inte betyda och. Det som förvirrar kanske är det myckna användandet av snedstreck som i och/eller.

Men nu kan det sägas. Jag hyser en aversion mot snedstreck. Lika mycket som jag älskar semikolon, tycker jag illa om snedstreck – eller som många säger: slash.

Snedstreck kan nämligen betyda

och
eller
och & eller
i
per
alternativt
gitarrist med stort hår och hög hatt.

Det finns säkert fler betydelser – stoppar man in ett snedstreck i en smiley, kan det väl tolkas som både hatten på sniskan och en men-åh-vaddå-mun.

Jag fick en gång ett mejl med ärendemeningen ”Utbildning/Kurs”.

Jaha. Hm. Va?

Utbildning och kurs?
Utbildning eller kurs?
Både utbildning och kurs?
Utbildning i en kurs?
Kursutbildning?

Här, resonerar jag, handlar det om att den som skrev inte riktigt visste vilket ord som var lämpligast och därför garderade sig med båda. Är det en utbildning eller en kurs och – för böveln – vad är det i så fall för skillnad på en utbildning och en kurs?

Nu till ”och/eller”. Det jag rekommenderar är att man undviker snedstrecket och funderar ut vad det egentligen är man vill ha sagt. Alltså: skriv inte ”och/eller” utan tänk efter om du menar och eller eller. För läsarens skull.

Allmän rekommendation!
När du har skrivit ett snedstreck: lyft blicken, titta ut genom fönstret, tänk lite på det du ser och titta ner på texten igen och säg högt vad du egentligen menade med det där snedstrecket. Och skriv det ordet istället. (Naturligtvis behöver du inte radera snedstrecken i solklara fall som km/h.)

Kolla, här kommer ett användbart snedstreck:

/Lotten Bergman

Vi tar en paus ...

2009-01-14T08:11:00.001+01:00

... eftersom vi har mycket att göra just nu. Vi återkommer!

Lovtal till språkpoliskåren...

2009-01-07T11:17:00.002+01:00

... håller Ragna Fahlander på Dalarnas Tidningar.

(Tack för tipset säger vi till Husse!)

Sen måste jag erkänna att det går runt i huvudet på mig när jag försöker hålla isär brevlåda och postlåda. För mig är det som sitter vid tomtgränsen en brevlåda och det gula som jag stoppar frankerade försändelser i en postlåda. Men enligt NE är det precis tvärtom.

Uppslagsverket: ”brevlåda, behållare i vilken brev samlas upp för sortering och utdelning. Brevlådor finns uppsatta vid postkontor, vid lantbrevbäringslinjer och på lämpliga platser inom tätorterna.”
Ordboken: ”1 låda i vilken post samlas upp för vidare befordran: brevlådetömning; stoppa vykorten på ~n; ~n töms flera gånger om dagen”.

Uppslagsverket om postlåda i artikeln brevbäring: ”I dag skiljer man mellan postutdelning i tätort och i glesbygd. Den förra sker till postlåda vid adressatens tomtgräns eller genom brevinkast i lägenheten”.
POSTLÅDA finns märkligt nog inte med i NEs ordbok, men SAOL 13 ger definitionen ”privat brevlåda”.

Språkbrev från maktens korridorer

2008-12-17T09:07:00.004+01:00

Det är alltid lika trevligt när Riksdagens språkbrev droppar in. I nummer 82 skriver språkvårdaren Jonas Bergenfalk lättläst och pedagogiskt om ordbildnings-oklarheter och böjnings-brydsamheter. Till exempel får vi veta varför det är så tokigt att skriva ”avslut” istället för ”avslutning” eller ~~att~~ varför man bör skriva ”bostadslåntagare” ~~med ett~~ utan foge-e.

Nördigt? Javisst. Vi äro nö-ördiga a-a-a-lla!

Prenumererar gör du genom att skicka ett mejl till jonas.bergenfalk snabel-a riksdagen.se.

Komplettering 7 januari
Språkpoliserna fick mejl från Jonas Bergenfalk:
”Jag såg den lilla notisen om Riksdagens språkbrev i din blogg. Trevligt! Tyvärr måste jag ändå resa en liten invändning mot texten såsom den blev formulerad. Jag tycker inte på något vis att det är tokigt att skriva "bostadslånetagare". Tvärtom tvekade jag länge om vilken variant jag skulle rekommendera innan jag bestämde mig för varianten utan -e-. Som jag försökte redovisa finns det ju goda skäl för och emot båda stavningarna. Nåväl, det var inte så viktigt; det var hur som helst trevligt att bli omnämnd. ”

Babel reflekterar över semikolon

2008-11-03T08:31:00.003+01:00

Litteraturmagasinet Babel presenterar en animerad skrivarskola på webben. Tredje delen handlar om semikolon.

Och här är ett annat gammalt inlägg. Lottens råd om hur semikolon ska användas tål att upprepas:

Det som står framför semikolonet ska vara en fullständig sats och det som står efter semikolonet ska vara en fullständig sats och de två satserna ska ha med varandra att göra.

Svergies vannligste felvtsvade orrd

2008-10-09T11:28:00.004+02:00

Vilka ord misshandlas mest av de skrivande svenskarna? Det har ord-entusiasterna på Norstedts försökt ta reda på genom att söka igenom sina ordbaser.

Listan över svenska felstavningar är underhållande läsning. Dock tycker språkpoliserna att hopskrivningarna ”iallafall” eller ”isåfall” får betraktas som förlåtliga förseelser, medan ”abbonemang” och ”annulera” får oss att rycka ut med visselpipan i mun och batongen i högsta hugg.

Språkmöten - ordfrossa & regelvärk (uppdat.)

2008-09-29T14:04:00.011+02:00

Språktidningen ordnar två roliga, nyttiga och kunskapsfyllda eftermiddagsföreläsningar för dig som arbetar med språk – och för alla andra som är intresserade. Det blir högt i tak och många diskussioner. Föreläsningarna avslutas med mingel, vin och tilltugg.



Ordfrossa


En eftermiddag med mängder av nya, bortglömda och förbjudna ord.

Tid: den 10 november kl. 13–16.
Plats:  i Språktidningens lokaler på Folkungagatan 122, Stockholm.

På programmet har vi:

de senaste nyorden
ord som har försvunnit
nya och nödvändiga lånord
ord som lockar och ord som stöter
nyord som inte längre är nya.

Medverkande:
Erika Winther, Språktidningens nyordsredaktör
Lotten Bergman, redaktör och föreläsare
Patrik Hadenius, Språktidningens chefredaktör

Alla deltagare får senaste upplagan av Svenska Akademiens Ordlista (SAOL).

Regelvärk

En eftermiddag både för dig som är språkpolis och dig som är liberal.
Den 18 november kl. 13–16 i Språktidningens lokaler på Folkungagatan 122, Stockholm.

På programmet har vi

nya skrivregler
olika regler i olika situationer
de vanligaste regelbrotten
regler som väcker starka känslor
logiska regler kontra historiska.

Medverkande:
Ola Karlsson, redaktör för Språkrådets skrivregler
Lotten Bergman, redaktör och föreläsare
Patrik Hadenius, Språktidningens chefredaktör

Alla deltagare får Språkrådets nya skrivregler.

Anmäl dig senast den 31 oktober till lotten@bergman.com eller med vanlig post till

Bergmans Bokstäver
Gillbergavägen 113 A
632 36 Eskilstuna

OBS: I utskicket som ligger i Språktidningen står det fel mejladress. Gissa om vi grämer oss!

Föreläsningarna är öppna för alla, men Språktidningens prenumeranter har företräde och lägre avgift.
Pris per eftermiddag: 1 950 kr för prenumeranter, 2 400 kr för övriga.

Oj.
Regelvärk den 18/11 är redan fulltecknad. Vi fyller glatt på med ännu en eftermiddag med skrivregler: 24/11.
Oj, som sagt.

Okammad poet dissar semikolon

2008-09-17T08:37:00.003+02:00

Bruno K Öijer – arketypen för alla kulturarbetarwannabees på Smålands Nation i Lund under 1980-talet – har efter endast sju års skrivarmödor klämt ur sig en hel diktsamling: Svart som silver.

I en intervju i SvD (15/9 2008) avslöjar Öijer sin inställning till det av språkpoliserna så omhuldade semikolonet.

”Komma och punkter bär han ingen särskild aversion emot, förklarar [Öijer], men semikolon är pretentiösa och onödiga, och ropar ’se vad jag kan’.
– Jag har hört att de är på väg ut ur den franska litteraturen. Lika så gott det.”

Språkpoliserna är kränkta och kommer att genomföra en kraftfull protest: vi låter bli att köpa Öijers bok, utan lånar den på biblioteket istället.

Språkpoliserna tycker för övrigt det är sällsamt att höra uttrycket ”jag har hört” i Wikipedians, diskussionsgruppernas och webbtidningsarkivens tidevarv.

Det allra mest svårstavade ordet!

2008-09-15T09:26:00.003+02:00

Adress och abonnemang i all ära, men det allra svåraste är ett annat.

Jag lärde mig att stava till dubbel i kanske sjuårsåldern, men det skulle dröja tills jag var 24 år innan jag förstod mig på detta:

dubblett

Då hade jag redigerat en 500 rader lång artikel på Nationalencyklopedins redaktion och på det snygga manuspapperet med två karbonkopior plitat och fixat och ändrat dubblett till ”dublett” 123 gånger. Jag fick bannor och skämdes. Stava fel? Jag? Som är bäst i världen på att stava? Ha!

Fotnot
Det är klart att vi blir förvirrade – konsonanter brukar ju inte dubbeltecknas efter obetonade vokaler. Språkrådet tar som exempel kotlett, rosett och fasett – fast då brukar jag skrika

– Pollett!

Duplett (som alltid får mig att tänka på ”dyblöt”, vilket dels är helt absurt, dels inte hör hit) betyder samma sak som dubblett. Vilket ju bara gör saken värre eftersom det stavas med ett p. Fan ska vara rättstavare.

Kuriosa
Nordisk Familjebok, den kära, har faktiskt felstavningen som alternativ hääär.

/Lotten

Begriper du nånting?

2008-05-13T16:03:00.004+02:00

En förkastning av förnekandets språkbruk

Vad är detta? Det liknar svenska, vilket jag brukar begripa. Men här förstår jag ingenting.

Hypotes 1
Södergran använder språket som maktmedel. Hennes syfte är att sprida rädsla bland publicistkolleger och jurydeltagare och få dem att uppleva känslan av att ”hon vet/förstår något som jag inte vet/förstår”.

Hypotes 2
Södergrans text är en metatext, en förlängning av Johanna Ekströms poesi.

Hypotes 3
Jag är dum i huvudet och en illitterat troglodyt som inte förstår mig på modern kulturjournalistik.

PS Enligt NE betyder förkastning ’förskjutning av bergartslager på ömse sidor av bristning i jordskorpan’. Substantivet av verbet ”förkasta” är ”förkastande” alt. ”förkastelse”.

Skicka in roliga språkfel – vinn en språkpoliströja

2008-04-13T10:26:00.007+02:00

Tillägg den 3 september: Nu har det lilla restlagret av språkpoliströjor dessvärre tagit slut. Men vi återkommer med fler skojiga tävlingar längre fram.

Faktum 1: Vi, Olle & Lotten, uppdaterar våra föreläsningsbilder och tycker att vissa av de exempel vi använt oss av känns lite nattståndna.

– Borde man inte lägga till några nytagna foton på skojiga särskrivningar och upplyftande syftningsfel?

Faktum 2: Bergmans Bokstäver har bytt typsnitt (från Stone Sans till Gill Sans). Det betyder att vår berömda språkpoliströja från och med nu har fått en ny design.

– Vad ska vi göra med vårt lilla restlager?

– Nä, nu tror jag att det är dags för en tävling!

Reglerna är enkla:

Skicka in foton på uppenbara skrivfel. Det går också bra att skanna in t.ex. tidningsidor; huvudsaken är att det syns att det handlar om ett autentiskt exempel.
Om vi tycker att exemplet i fråga är så kul, intressant eller avskräckande att vi beslutar oss för att tillverka en föreläsningsbild av fotot så vinner du en språkpoliströja.
På föreläsningsbilden kommer vi att sätta ut namn och – om så önskas – webb- och mejladress till den som tagit fotot.
Ett urval av de bilder som kommer in kommer att publiceras på denna blogg.

Nio stycken tröjor i storlek L och M ligger i pappas kappsäck och väntar på dig och dina medtävlare. Är du tidigt ute kan du få välja storlek – annars får du ta vad som finns.

Tävlingen pågår till dess att alla tröjor har funnit en ny ägare.

Nota bene! Vi kommer bara att använda oss av foton på språkfel som utförts av personer som har haft en vettig chans att lära sig svenska skrivregler. Den syrianske pizzabagaren eller den dyslektiske bilmekanikern – som gör så gott de kan – kommer inte att hängas ut.

Finstilt: Vi förbehåller oss rätten att fortsätta använda fotot under våra föreläsningar utan att upphovsmannen får ytterligare ersättning. När det gäller andra användningar av fotot sker särskild förhandling om villkoren.

Ellipsligatur ...

2008-04-10T15:32:00.004+02:00

Detta försökte jag lägga ut på min vanliga blogg, men den verkar ha fått grus i maskineriet. Jag får välan nöja mig med denna dårå.

Jag känner mig som en ellipsligatur, hängande strax efter ett oavslutat verk.

Nej det gör jag inte alls, men det lät så himla bra när jag sa det nyss till mig själv, hängande i den branta källartrappan med alla skorna. Utrensningen av gamla gympadojor var den som inte hade avslutats och jag höll på att ramla i bitar som tre punkter med svaga länkar.

(Jag är så djup så att … ni anar inte.)

De där tre punkterna som åstadkoms genoom att man kombinerar tangenterna ”alt” och ”.” (på Mac) används när man behöver visa att något

inte avslutats
har uteslutits
avbryts.

– Ett trappfall är det som väntar, det känner jag på mig för att … ja.
– De här silversandaletterna fick jag av den berömde skådespelaren […] när han besökte Luleå 1981.
– Hjälp! Här hänger jag på halv stång i källartr... *DUNS!*

Ni ser att det är mellanslag före punkterna i exempel 1 och 2 men inte i 3?

Ok. Tänkte bara att ni ville veta det.

Kolon!

2008-03-09T22:32:00.004+01:00

G’morrn, pojkar och flickor. Idag ska vi tala om kolon. (För det gjorde jag så initierat på en föreläsning för blott läkarsekreterare och fastän jag hade 413 andra saker att tala om, fastnade vi ändå på kolon.)

Kolon är en signal att ”nu kommer det något”. Det kan handla om direkt anföring (följt av stor bokstav):

Då sade han bryskt med rynkad panna: ”Men dra åt pepparn!”

Det kan vara placerat före en uppräkning (och då följs det av liten bokstav):

Mina förfäder var speciella: en ofta arg mormor, en väldigt liten farmor, en relativt stor farfar och en vansinnigt gammal morfar.

Det kan föregå en förklaring (och följas av liten bokstav):

Jag hade varit ganska snygg om det inte hade varit för vissa detaljer: tänderna, öronen, näsan och vårtorna.

Kolon kan också finnas i förkortningar som 12:e och S:t Petersburg och för att markera genitiv som i EB:s (fast det går bra att skriva EBs också).

Pengar blir extra tydliga när man har några och om man skriver kolon mellan kronor och ören – 59:50 kronor. Olles orienteringkartor trycks ofta i skala 1:15 000, men jag tycker ändå att de är svåra att tolka. Klockslag tenderar påminna om klockradioapparater (obs, listigt plural) om man pluttar in ett kolon: 07:03.

Nåväl.

Efter föreläsningen kom en av läkarsekreterarna fram till mig och sa:

– Och jag som trodde att kolon betydde tjocktarm!

/Lotten

2008-03-05T09:36:00.002+01:00

Fråga:

Hur kommer det sig att man säger:

i Irland men på Island
i Globen men på Hovet?

Tack för svar på förhand!

/Alex, Stockholm

Svar:

Irland heter det om man menar landet, dvs Eire. Menar man Den gröna ön ska det heta på Irland, liksom på Island. Regeln är att en ö är man på.

Den andra frågan är knepigare. Att säga ”på Globen” är väl inte helt otänkbart, och jag får 41 500 träffar på den varianten i (på?) Google. Men jag får förstås ca en miljon träffar på ”i Globen” ...

”I Hovet” ger 9 000 träffar och ”på Hovet” 130 000 st. Och då har jag kollat att det allra flesta träffarna gäller just idrottsarenan. En viss osäkerhet här också.

Normalt använder man i om det är fråga om inuti. Men regeln håller inte alltid. Man säger ju i en taxi, men på en buss.

Den enda förklaring jag kan tänka mig är att om man säger att man är på en glob så är man på utsidan. I en glob betyder inuti. Och i Globen är man ju inuti. Ordet Hovet kommer ju från stadsdelen Johanneshov, och en sådan kan man förvisso bo på. Ett närliggande exempel är att man bor på Söder (men i Vasastan).

Still confused, but on a higher level?

/Per

”De” eller ”dem”?

2008-02-17T21:49:00.004+01:00

Fråga:

Jag har uppmärksammat att flera av mina vänner ofta skriver dem, när jag tycker att det ska vara de. Nu läste jag precis i min kurslitteratur:

”Men gemensamt för alla funktionshinder, även dem som inte har orsakats av miljön, är att de är miljörelaterade i den bemärkelsen att en otillgänglig och ohälsosam miljö skapar handikapp och försämrar hälsan.”

Ska det verkligen vara dem?

Kristin, student

Svar:

De är ju subjektsformen, dem är objektsformen. Det heter alltså ”De funktionshinder som inte orsakats av miljön”, eftersom de är subjekt.

Efter en preposition, som i detta fall ”för”, ska det vara objektsformen dem. Om vi förenklar meningen framgår det tydligare:

”Gemensamt för dem som inte har orsakats av miljön ...”

Men det är numera godkänt att skriva ”för de som”, alltså när ett relativt pronomen följer efter ordet. Orsaken måste vara att så många gör ”fel”.

Jag skulle dock skriva dem, för att inte reta de läsare som tror att de är fel.

/Per

Veni, vd, vici … eller hur det nu var!

2008-01-22T09:46:00.000+01:00

Fråga:

Jag har kontrollerat att ordet ”vd” ska skrivas med gemener. Men då är frågan … om man skriver det i början på en mening – borde det då vara ”Vd"? Och om man skriver det som nedan, hur ska det vara då? Räknas det som en ny mening?

Det är alltså en underskrift i en folder det handlar om.

”Välkommen

Erik Johansson Vasa
vd för Rydboholm Country Club”

Hur ska det vara med vd i det här fallet?

/Undrar A.

Svar:

Hmm, ”verkställande direktör” ... Jag kan omedelbar konstatera att detta inte är lätt!

Enligt Språkrådet ska det i ditt fall, dvs som underskrift, heta antingen ”Vd” eller ”vd”. Men det egendomliga är att enligt min erfarenhet är ”VD” vanligast. Och jag tycker också att det är snyggast. Dessutom ska man ju t ex skriva titlarna filosofie doktor och filosofie kandidat ”FD” respektive ”FK”.

En lösning är förstås att skriva ut titeln, och då föreslår jag

Verkställande direktör för Rydboholm Country Club

Låter pampigt, tycker jag.

/Per Stenson

En fråga om validt

2008-01-09T01:46:00.000+01:00

Fråga:

Hej Språkpolisen!

Vi sitter och klurar på ett ord, hoppas du kan hjälpa oss.

Validitet. Man kan vara valid. Men vad heter det om ett resultat är validt? Heter det validt?

Hjääälp!

/Erika o Kristin

Svar:

Det finns en mängd sådana här ord. Språktidningen, den där tidningen som ju har så himla intressanta skribenter, skrev om det i höstas. Hypotesen där är att det hela beror på att rädd endast används om levande varelser. (Ett rätt lejon – fast på nätet kan man bara läsa det Fredrik Lindström skrev inledningsvis. Prenumeration rekommenderas. Nej, jag får inte provision.)

Detta föranledde Lingvistbloggen att kontra med:

[---] rädd har sällskap med ett annat adjektiv på -dd, nämligen fadd, som inte heller finns i neutrum singularis, och fadd är ju knappast ett ord som huvudsakligen används om levande varelser.

(Läs Lingvistbloggen. Mycket intressant. Nej, ingen provision nu heller.)

Medan jag tycker att man i sådana här fall nog bör skriva om meningen (och alltså egentligen stoppa huvudet i sanden, vissla och låtsas att problemet inte existerar), tycker Läkartidningen att man ska vara språkligt innovativ och envisas lite (se en bit ner i artikeln eller sök på ordet ”rött”).

Om vi nu specifikt tar ordet valid, så står det ju i NE:

---
valid adj., neutr. undviks
ORDLED: val-id
• som äger giltighet i visst (särsk. rättsligt el. logiskt) sammanhang [formellt]: ~a argument
HIST.: sedan 1855; till lat. validus 'stark; mäktig'; jfr
---

Ni ser – ”neutrum undviks”.

Mitt svar är alltså: antingen skriver ni om meningen eller så tar ni på partyhatten och skriver hejsan hoppsan "valitt" eller "validt" och hoppas att alla förstår!

/Lotten

Färst?

2007-10-23T09:55:00.000+02:00

Fråga:

Hej!
Jag har funderat på vad motsatsen till "flest" är i det svenska språket. Alltså det som borde komma efter "få, färre ....". Finns ett sådant ord, som betyder det minsta antalet av något?

/Anna

Svar:
I senaste upplagan av SAOL finns färst med! Och googlar man på det, får man flera hundra träffar på ordet. (Men praktiskt taget alla handlar om att det är konstigt att ordet inte finns och att nu har det kommit in i SAOL.) Jag hittade dock bara ett exempel där man använt färst i en vanlig text.

Däremot har man inte tagit in smärst, som tur är.

/Per Stenson

Älskvärd och fräck

2007-10-15T16:38:00.001+02:00

Hur farao kan man vara ”älskvärd och fräck”? Det vore ju ungefär som att vara ”ömsint och skabrös” eller ”lyhörd och brutal”; det går liksom inte ihop. Men enligt Lovefilm är det precis vad Greta Gris är.

Vi blev nyfikna, letade upp originaltexten och konstaterade att ”Peppa Pig is a loveable, cheeky little piggy”. Det förklarar saken!

Confusing Words – en tjänst att planka?

2007-10-12T09:51:00.000+02:00

Känner du inte till skillnaden mellan moral och morale i engelskan? Eller blandar du ihop begrepp som effective och efficient? Då kan det här vara tjänsten för dig.

Något att planka för en svensk språkfantast med lite tid över – om en sådan rar varelse nu existerar!

Spin-off får det att gå runt i huvudet

2007-09-18T10:08:00.000+02:00

Fråga:

Skriver man

spin-off-effekt
spinoffeffekt
spin-off effekt?

Möjligheterna tycks vara oändliga - på Google finns fler varianter än jag kunde föreställa mig.

Den Blyga

Svar:

SAOL ger klara besked: spin-off-effekt ska det vara!

/Olle B.

När "för-" står före

2007-09-16T12:10:00.000+02:00

Fråga:

Hej!

Jag undrar vad det är för skillnad mellan en parkeringsplats som är hyrd kontra förhyrd?

/Stenman

Svar:

Hej där!

Betydelseskillnaden är noll! Jag har hört den krystade förklaringen att för- innebär att den är hyrd i förskott. Men just detta kännetecknar ju företeelsen uthyrning.

I andra fall kan för- ändra (förändra?) betydelsen radikalt. Exempel: föra och förföra.

/Per

Vilket år, typ?

2007-09-11T08:18:00.000+02:00

Hur länge har folk, typ, stört sig på typ i talspråket, typ? Vilket år publicerades den här dagsversen av Kajenn, tror ni? (Klicka på bilden så blir den lite större. Om du sedan klickar på den bilden, blir texten dessutom läsbar.)

Kajenn – enligt NE ”mest känd för sin virtuosa dagsvers i Svenska Dagbladet” – heter egentligen Caj Lundgren (f. 1931).